Solen · Eldens atlas

Plasma, magnetiska bågar
och våra budbärare i solens närhet.

PLASMARELIEF · ILLUSTRATIV MODELL

Dra för att rotera

Ingen fast yta · strukturer och höjder är illustrativaFörbereder solgloben…

Plasmarelief 2×Visuell förstärkning, inte en höjdskala.

Atmosfär & banor

Visa koronan Magnetiska bågar Visa banavsnitt

Rörelse

Sondernas markörer stannar vid det angivna datumet.

Våra budbärare

VÄLJ EN SOND

EN STJÄRNA, INTE EN PLANET

Ett landskap
utan fast mark.

Solen består av het plasma. Globen visar en illustrativ struktur med granulation, solfläckar och korona, inte uppmätta berg eller en direktsänd solbild. Färger, relief och rörelse har framhävts för att göra formerna synliga. De tunna bågarna illustrerar plasma som följer magnetfält över solens rand.

NASA · så fungerar solen ↗

Solens korona i SDO:s ultravioletta 193 Å-bild, med ljusa aktiva områden och mörka koronahål. — En verklig observation att jämföra med: SDO/AIA, 193 Å, 19 januari 2015. Falskfärgad extrem UV-bild av koronan, inte synligt ljus.
NASA / SDO / AIA / LMSAL · Bildkälla ↗

VAR FINNS SONDERNA?

Riktiga bandata.
Ett bestämt ögonblick.

Markörerna använder beräknade positioner från JPL Horizons för 13 september 2026, kl. 00:00 UTC. Banavsnitten visar 13 mars–13 september 2026. Underlaget kan innehålla planerade banor; detta är inte livespårning.

Rymdvyn använder solcentrerade ekliptiska koordinater. Solen visas fyra gånger större och farkosternas markörer kraftigt förstorade. Ingen sond har landat på solen. Urvalet omfattar fem stora soluppdrag, inte alla satelliter som observerar solen.

JPL Horizons · positionskälla ↗

Illustrativ soltextur: Solar System Scope / INOVE, CC BY 4.0. JPEG-komprimerad och bearbetad i globens färg- och plasmamodell. Texturen har inget angivet observationsdatum och är inte en höjdkarta.